Expressens Alf Montán återger atmosfären på Råsunda under och efter vårderbyt mot Dif (1-2) den 29 maj 1975.
Vi var över 40.000 på matchen mellan Stockholmslagen AIK och Djurgården i Fotbollsstadion på torsdagskvällen. Trycket var hårt. Många kom med plastpåsar med öl. Denna afton hinkades mycke' "bärs", som man säger på Söder. Ja, på sina håll tutades det flitigare än bland "Arvingarna", den engelska TV-serien. Men det blev inga explosioner. Efter återkomsten till redaktionen ringde jag Solna-polisen för att höra hur deras kväll varit. "Bedrövlig", sa' jourhavande, "bedrövlig!". Så...? "Ja, AIK förlorade ju med 1-2. Men ordningen var hygglig." "Det är klart att det fanns bråkstakar, en del skränade, men ser man till att det var 40.000 människor så var kvällen lugn".
Det är trängsel kring planen på Fotbollsstadion numera. Några ölburkar kastades in, så'na flög också på läktarna. Men våldet som skakar Europas fotbollsarenor verkar vara mycket långt avlägset. Under Europacupens final i förrgår [Bayern München-Leeds United på Parc des Princes, anm.] måste kravallpolisen ingripa. Det enda våld jag såg igår bestod i att en djurgårdsanhängare försökte slita av en AIK-fantast hans mössa. Två främmande gick emellan, då slocknade djurgårdaren. — Förlåt! sa' han.
På herrtoaletten var det kö i halvtid, många trampade oroligt. En lång blond kille med rött ansikte svajade kraftigt. Han upprepade till sin kompis:
— Lämna inte dvärgen, lämna inte dvärgen.
En prydlig herre i paletå sa' ogillande:
— Det var ett förfärligt tjat. Har mannen tagit en dvärg med sig på fotboll? Det är väl olämpligt? Han är väl så liten att han inte kan se något?
Den svajande killens kompis betraktade paletån nedlåtande och sa':
— Han har dvärgen med sig - klimpen, grabben sin! Grabben är bara fem år. Han är kvar på läktaren. Nu är farsan orolig. Har du aldrig hört talas om faderskärlek?
Sedan hände det på herrmuggen att en kille i skinnjacka plötsligt kvad:
— Jag har tappat snorren.
Det blev tyst runtomkring. Några trängde sig fram för att titta. En rödhårig kille tittade, uppriktigt förvånad:
— Sa'ru att du tappat snorren?
— Ja, nästan hela varma korven som jag köpte.
Mot slutet av matchen sjöng folket:
— Jugån, Jugån, Jugån, Jugån, Jugån...
Det böljade över läktarna, tjutet fortsatte efter matchen. Jag hamnade i ett gäng deppande gentlemen som har AIK i sitt hjärta. En AIK:are med en liten mustasch sa':
— Vad ska jag säga när jag kommer hem, alltså? Här har jag tjackat en AIK-tröja till min grabb och då kommer grabben att säga: "Farsan, hur gick matsen?". Men jag kan inte uttala siffrorna. Jag vägrar att göra det!
Mustaschens polare föreslog:
— Häng med oss! Vi tröstar oss med en bit mat. Då har grabben somnat när du kommer hem.
— Jo, men jag lovade Hulda...
— Du - hon hinner också somna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar